Sápmi och dess kulturhistoria: Konsten och livet

Konstnären Britta Marakatt-Labba berättar om sitt konstnärskap och hur det vuxit fram som en del av livet i en renskötarfamilj.

Britta Marakatt-Labba, född i Ađevuopmi/Idivuoma och numera bosatt i Badje Sohppar/Övre Soppero (båda i Giron/Kiruna kommun på den svenska sidan av Sápmi), har i över ett halvt sekel varit en av de mest betydelsefulla samiska konstnärerna. Sedan det internationella genombrottet i samband med Documenta i Kassel 2017 hör hon också till en av Nordeuropas mest uppmärksammade konstnärer. I sina verk skildrar hon vardagliga aktiviteter, politiska och historiska skeenden samt mytologiska motiv. Ett återkommande inslag är urmodern med den röda hornmössan (ládjogáphir), som var vanlig i de nord- och östsamiska områdena fram till att den förbjöds av kyrkan under 1800-talet.

Marakatt-Labba är främst känd för sina broderier, men berättar också sina historier genom grafik, skulptur och installationer. Liksom den samiska jojken saknar hennes berättelser ofta en tydlig början och ett tydligt slut. Panoramiska landskap med vita bergsplatåer bildar fond för detaljrika scener som utspelar sig i förgrunden. I en tidig intervju framhöll hon att textilier var något som de nomadiserande renskötande samerna alltid bar med sig under sina årliga förflyttningar eftersom de är lätta att packa ihop och transportera. Likaså har hennes textilier ytterst sitt ursprung i naturen och där hör de hemma.

HDK-Valand är en högskola för konst och design vid Göteborgs universitet, med utbildningar inom design, film, fotografi, fri konst, konsthantverk, litterär gestaltning samt lärarutbildning i bild och slöjd. Forskning utgör en central del av verksamheten, och under drygt två decennier har HDK-Valand utvecklat en omfattande miljö för såväl konstnärlig forskning som pedagogisk forskning inom bild- och slöjdområdet. Tillsammans med Högskolan för scen och musik, som liksom HDK-Valand ingår i Göteborgs universitets Konstnärliga fakultet, driver högskolan Nordens största konstnärliga forskarskola. Forskningsmiljön är multidisciplinär, experimentell och internationellt orienterad. För att främja ämnes- och disciplinöverskridande samarbeten är forskningen organiserad i fyra tematiska kluster: Politik, praktiker och offentligheter; Ekonomier, organisering, värde och arbete; Miljö, ekologi och klimatutmaningar; samt Materialiteter och experimentella estetiker. Flera tidigare och pågående forskningsprojekt berör frågor om urfolks epistemologier, hantverk och konst, med särskilt fokus på Sápmi.

För mer information om seminarieserien Sápmi och dess kultur historia klicka HÄR